Övergripande begrepp

Ledstång

En ledstång är ett tydligt objekt i skogen man kan följa för att komma rätt. Det gäller att hitta en lämplig ledstång som ligger i ens väg så det inte blir någon stor omväg. För en nybörjare kan ledstänger bestå av exempelvis vägar, stigar, kraftledningar, staket, bäckar och stenmurar. Mer rutinerade orienterare kan nyttja mer diffusa objekt som ledstänger, exempelvis höjder och sankmarker.

Fördelen med att nyttja ledstänger är att de säkerställer att man inte kommer snett och att om man har en ledstång som leder en rätt så krävs det inte så noggrann kartläsning när man följer den, vilket är tidsbesparande. Dessutom är det betydligt lättare att springa på en stig än i skogen.

Uppfångare

Om man skall ta sig en sträcka genom skogen där det inte finns några ledstänger att följa, kan det vara bra att ta sikte på ett objekt som fångar upp en så man inte kommer för långt. Uppfångaren skall vara tvärgående och bred så man inte riskerar att gå förbi den. De brukar vara samma typ av objekt som ledstängerna.

 

Uppfångare exempel

 

Vika kartan

Kartan är ofta väldigt stor så för att underlätta läsningen brukar man vika kartan till en mer överblickbar storlek. Vik kartan så du bara ser den del av banan som är intressant för tillfället. Du viker om kartan allteftersom du kommer vidare genom din bana.

Fördelen med att vika kartan är att du får en mera behändig kartvy att läsa. Dessutom blir kartan stabilare och inte lika fladdrig, vilket underlättar om du skulle vilja läsa kartan under tiden du springer.

Två, max tre vikningar, inte fler för då tar det för lång tid att få ordning på det. Det behöver inte heller vara jättenoga vikningar, bara så du får ner storleken på kartan och ser det som är aktuellt. Öva gärna hemma att vika kartan upprepade gånger för att få in rutinen. Till slut sitter det i ryggmärgen att du inte ens märker att du gör det.

Att vika kartan underlättar att använda tumgrepp.

Tumgrepp

För att snabbt hitta på kartan var du skall läsa brukar många sätta tummen på kartan där man var senast. På en stor karta kan man annars tappa bort sig och man får ägna några sekunder åt att finna var man skall läsa varje gång. Med tanke på att man läser kartan åtskilliga gånger under ett lopp så kan det bli många sekunder som spills i onödan om man inte använder tumgreppet.

 

Film om begrepp inom orientering